Ibland undrar jag vad folk tänker med!
Jag förstår inte hur dom tänker eller vad som försegår i hjärnan på dom!

IDIOTISKA råd får man av dom!

Var inne på en djuraffär när det kommer in ett par som ska handla något, jag visste inte vad då

Brydde mig inte speciellt mycket, förren dom börja prata mä hon som jobbar i affären.

När jag hörde vad hon hade och säga så fick jag ont i hela kroppen och allt.

(Jag har haft tanke på att söka jobb här men inte efter detta!)

Paret som kom in hade en blandras (Border Collie, Labbe och Rottis) och den hunden drog och så frågar dom vad dom ska göra mä den.

Och idioten som jobbar tar fram en halti-sele till dom!

Men hon säger att det inte är den bästa för den har inte remmar som ska sitta i armhålorna.

Paret kan inte mycket om hundar för dom bara håller med henne. Men eftersom hon inte hade någon av den sorten sele så skulle hon köpa in just den sorten.

Paret köpte även ett retrieverkoppel att ha, och så frågar dom om det hjälper att ha ett.

OCH hon svarar:
- Ja om det sitter högt upp vid öronen och där ska det sitta åt. Sen när han drar så rycker ni till och säger NEJ! utan att titta på hunden.

AAAH blir bara så arg på sådanna människor!

MÅSTE BARA SÄGA ATT DERAS HUND VAR ÅTTA MÅNADER!!! 

Tänk vad den hunden kommer vara förstörd efter alla ryck och vilka sår den kommer att få efter den selen.

AJ SÄGER JAG BARA

Usch och fy

Jag blir bara less på att tankarna ska snurra runt i skallen på mig hela tiden!

Varför slutar dom inte att snurra? 

Jag försöker peta bort dom från skallen men dom VÄGRAR att försvinna

Hur kan man vela ha något som man vet att man aldrig kommer kunna få?

Hur kan man ha drömmar som man vet inte blir verklighet?

Jag har en enda önskan just nu och den kan inte bli sann!

Usch va jag hatar det!!!

Jag vill att det ska funka men det kommer aldrig att fungera

Baaaah säger jag bara

Jag låter väldigt självisk och det kanske jag är, men i det här fallet så bryr jag mig inte

För jag kan inte släppa taget om den drömmen

Den drömmen har funnits sen första dagen jag träffade honom

Snälla bli min!

Jag vill ha dig hos mig igen

Jag vet att det låter konstigt men ibland så faller man bara för någon

Alla mysiga stunder vi haft tillsammans

Mysiga promenader i sol och i regn.

Kvällen hos mig var ju bara för underbar

Första och enda kvällen du varit hos mig

Du sov på min kudde hela natten och det var så underbart

Jag har tränkt på dig varje dag sen jag lämnade dig sist

Det kändes så jätte hemsk

Jag ville bara åka tillbaka och ta med mig dig hem

Men du bor där du bor och det kommer aldrig förändras

Du finns i mina tankar

Sitter och funderar hur detta ska gå

Tankar som snurrar i huvudet.

Det är bra att dom är där, men ingen av dom kommer till skott.

Vill göra allt, gör inget.

Vill fota, men samtidigt har jag ingen lust

Vill dansa, men musiken försvinner

Vill sova, men sömnen finner jag ej

Vill vara där, men är här

Vill vara här, men är där

Varför kan jag inte komma till skott med något?

När jag försöker så misslyckas det totalt.

När jag inte försöker så funkar det inte heller.

Man måste försöka för att vinna, men om man bara förlorar?

Vill bara ha färgade kläder

Men köper svarta

Min dröm kan bli verklighet men jag vet inte om det är min dröm

Hur vet man vad man verkligen vill

Hur vet man det när man har så många tankar i huvudet?

Vad sägs om att sluta tänka?

Det hade varit bra

Funderar på hur du kommer ta det här.

Det känns konstigt.

Jag vill att du ska acceptera mitt och hans beslut men jag tror inte du komemr göra det.

Jag vill kunna umgås med dig igen, så som vi gjorde förut.

Men det tror jag aldrig kommer gå.

Jag saknar dom gamla tiderna.

Jag tror inte jag vill erkänna det, men jag saknar faktiskt tiderna med dig.

Alla skratt vi hade.

Den du fick mig att bli, du fick mig att må bra. 

Vi skrattade ikapp, vi grät tillsammans och vi pratade massor.

Just dom pratstunderna vi hade var wonderbara.

Jag saknar min vän.

Du var min bästa vän.

Mot slutet blev jag besviken på dig.

Du hade lovat mig att INTE ställa en fråga för jag visste att du skulle tolka det fel.

Men ändå, så stller du frågan och när jag svarar känner jag hur ALLA började hata mig.

Jag tyckte inte det var kul att bli sviken på det sättet.

Jag fick höra att jag var en dålig människa, att jag inte förtjänade dig osv...

Kul att höra det när jag litade på dig

Jag hade märkt ett tag att du blev allt konstigare.

Du var inte dig själv, då gick på automatik.

Jag var nästan alltid spänd i ditt sällskap, jag var rädd att trampa dig på tårna

Du gick runt och var förbannad hela tiden..

Nu när jag pratat ut med en om det så visar det sig att jag hade haft rätt.

Blev arg och besviken på dig.

Men sviken, det hade du gjort mig många gånger 

Ju mer jag tänker efter desto argare blir jag.

Du lovade så mycket, men du gjorde inte hälften

Du sa en sak, men gjorde tvärtom.

Kändes som du döljde något för mig.

Och varför jag misstänkte något var för det du sa rätt ofta mot slutet.

   Ställ aldrig en fråga om du inte vill ha svaret på den 
Jag förstod inte då vad du menade, men nu vet jag 
Att du ljugit för mig
Att du döljt allt för mig

Jag gillar inte den känslan 

Hur kan ens vän, ens bästa vän bete sig såhär.

Man gör inte så

Du fick mig att gråta till söms flera nätter.

Du fick mig att inte vilja leva

Jag hade tankar på att hoppa framför bilar och allt.

Men jag är glad att jag inte gjorde det

För efter mycket om och men 

Så har jag min dröm hos mig

Den bästa personen i världen har kommit in i mitt liv igen

Jag har den personen så mycket

Det går inte att beskriva i ord hur bra jag börjat må igen

Men nu hänger det på dig igen.

Jag är nervös och skakis.

Jag vill att du ska tycka det är okej, men det kommer du inte tycka

Jag vet inte hur det blir om du inte accepterar det

Känns inte alls bra!